Ett fantastiskt år är i alla fall snart över. Ett år på Kungsholmen har fått mig att tänka på lite olika saker:

• Jag har det ganska bra ändå som kan välja en hög hyra och bo här
• Min förra lägenhet var verkligen toppenplanerad. Balkong och en liten sovalkov. Hade den legat i innerstan så hade den varit en riktig pärla. Fast nu gör den ju inte det.
• I innerstan finns det fler alternativ än tunnelbana. Att flanera har varit det bästa under min tid i stan. Promenera hem från krogen, powerwalka runt ön, spatsera längs med riksgatorna. Jag gjorde allt förutom att gå. Det har verkligen varit skönt.
• Rotlösheten i andrahandsboendet har fått mig att värdesätta mitt hem och mina egna saker. Det ska bli skönt att få komma hem och börja leva och bo där. Var beredd på att bli bjuden på mat!

De mindre bra sakerna:

• Jag kan inte längre välja att bo här, måste flytta pga karln måste ha nånstans att bo. Det är trist. Dessutom orkar jag inte riktigt hitta något annat och bo i andrahand igen.
• Att bo i andrahand är faktiskt jävligt jobbigt. Du städar och torkar av andras smutsiga hyllor, som du själv inte smutsat ner kanske, eller bryr dig ens om. FÖR ATT INTE TALA OM ATT VATTNA BLOMMOR.
• Att gååååå runt i den här stan. Usch, människor och framförallt marodör-cyklisterna. Fan ta er. Nån dag ska jag själv bli cyklist och terrorisera överallt.
• Att gå hem ifrån krogen kan ta lika lång tid som att åka tunnelbana till förorten.

Sammanfattningsvis: Man mår lika jävla dåligt oavsett var man bor. Alltid en tröst.